| Klimatpåverkan på svenska fjällsjöar är särskilt oroande. Svenska fjällen innehåller en stor mängd till stor del ostörda sjöar med attraktiva laxfiskpopulationer som öring och röding. Dessa sjöar har en stor potential att ge ursprungsbefolkningen och lokala samhällen inkomster från både ökad turism och välskött lokalt fiske.
Vår tidigare forskning har visat att fjällsjöar fungerar annorlunda jämfört med konventionell kunskap baserad på varmare och mera näringsrika sjöar på lägre breddgrader. I näringsrika sjöar är produktionen av biomassa (från alger upp till fisk) främst begränsas av mängden näring i vattnet som kontrollerar mängden alger i vattnet vilka i sin tur bidrar till tillväxt av bottendjur, plankton och fisk. Detta gäller dock ej för fjällsjöar där produktionen av biomassa är relativt hög trots mycket låga mängder näring i vattnet. Förklaringen är att det finns betydande mängder av näring i sedimenten som kan tas upp av alger på sedimenten så länge det finns tillräckligt med ljus. Fjällsjöar har generellt sett mycket klart vatten där solinstrålningen kan penetrera till djupa bottnar. Denna kunskap är viktig då det betyder att konventionell kunskap är otillräcklig för att förstå och vårda fjällsjöar, idag och i ett ändrat klimat.
Fjällsjöar är utsatta för omfattande påverkan av ett ändrat klimat. Nordliga breddgrader värms upp ca tre gånger snabbare än det globala genomsnittet, och i fjällen medför det bla tinande permafrost, förbuskning och stigande trädgräns. Fjällsjöar förändras dels direkt genom text varmare vatten och kortare islängd, dels indirekt via förändringar på land. Vår tidigare forskning tyder på att de indirekta effekterna är av stor betydelse för fjällsjöar. Både ändrad temperatur (tex via tinande permafrost och mera vegetation) och nederbörd förväntas öka mängden löst organiskt material som flödar in i sjöar från omgivande marker. Detta organiska material är färgat och medför att vattnet i fjällsjöar blir mindre klart och att ljuset inte når lika långt ner. Studier av sjöar i varmare skogsområdet utanför fjällen visar att effekten av ett mera färgat vatten är klart minskad produktion av biomassa.
Trots förväntade stora effekter av klimatförändringar på fjällsjöar finns det en brist på vetenskapligt baserade strategier för att övervaka och hållbart hantera dessa system i ett föränderligt klimat. Därför saknar olika avnämare adekvata verktyg för hållbar naturvård av fjällsjöar.
Detta doktorandprojekt syftar till att utveckla förståelsen, förutsägbarheten och övervakningen av klimatpåverkan på fjällsjöars produktivitet. Specifika mål inkluderar att a) bedöma direkt och indirekt klimatpåverkan på sjöar och hur dessa effekter varierar mellan olika landskap och sjötyper, b) identifiera förhållanden där sjöekosystem riskerar att uppleva stora skiften i produktivitet med klimatförändringar, och c) generera riktlinjer för övervakning och förvaltning av fjällsjöar i ett föränderligt klimat. Projektet inkluderar fältstudier och modellering av svenska fjällsjöar i olika typer av landskap och klimatförhållanden, samt tester av fältmetoder och utveckling av riktlinjer i samarbete med länsstyrelser som ansvarar för övervakning och förvaltning av fjällsjöar i norra Sverige.
|