| Humlor fyller en extremt viktig roll som pollinerare av både vilda växter och odlade grödor. Flera humlearter uppvisar alarmerande minskning eftersom pågående jordbruksintensifiering försämrar och utraderar stora delar av deras livsmiljö. Humlor har haplodiploid könsbestämning, där haploida hannar utvecklas från obefruktade ägg och diploida honor från befruktade ägg. Mer exakt bestäms dock könen genom s.k. komplementär könsbestämning: individer som är heterozygota (t.ex. AB) på genen csd utvecklas till honor, medan homozygota diploida individer (t.ex. AA) och hemizygota haploider (t.ex. A) blir hannar. Detta könsbestämningssystem har två viktiga bevarandebiologiska konsekvenser. Den första är en fördel: de är motståndskraftiga mot inavelsdepression eftersom tysta (recessiva) skadliga mutationer är synliga hos de haploida hannarna vilket gör att de effektivt kan selekteras bort från populationen. Den andra är en kostnad: när diversiteten på csd minskar kommer drottningen och hennes partner allt oftare ha samma csd-allel vilket medför ofrivillig produktion av diploida homozygota hannar. Detta är ett reellt hot mot drottningen och hennes koloni då dessa hannar inte bidrar med resurser (de är inte arbetare).
Detta 2-åriga projekt syftar till att testa hypotesen att habitatfragmentering och populationsnedgång utarmar humlornas variation över hela arvsmassan (vilket leder till inavel), och på csd (vilket leder till produktion av diploida hannar). Vi kommer undersöka dessa samband hos tre humlearter varav en är vanligt förekommande i hela landet, en relativt vanlig men minskande, och en exceptionellt lokal och alltmer fragmenterad. Vi inledde projektet 2021 genom att samla in individer på sju lokaler, och i år kommer vi att återbesöka lokalerna och återigen samla in individer. Arterna och populationerna valdes ut noggrant för att täcka olika dimensioner av habitatfragmentering och grad av isolering i odlingslandskapet.
Jag ansöker nu om finansiering för att täcka kostnaderna för DNA-extraktion och -sekvensering i syfte att skapa en sekvenskarta över de tre arternas arvsmassa (syfte 1), och för att generera data över hela arvsmassan, inklusive på csd, på våra insamlade prover (syfte 2). Ur dessa data kan vi uppskatta viktiga populationsparametrar (populationsstorlek, genetisk variation över hela arvsmassan, och allel-variation på csd) med vilka vi kommer kunna (syfte 3) testa om livsmiljöförsämring och populationsfragmentering leder till ökad inavel och ofrivillig produktion av diploida hannar och därmed hotar humlornas överlevnadschanser.
Sammanfattning av syften:
1. Skapa en sekvenskarta över de tre arternas arvsmassa (år 1).
2. Sekvensera ett stort antal individer och populationer (år 1).
3. Testa om livsmiljöförsämring och populationsfragmentering leder till ökad inavel och ofrivillig produktion av diploida hannar (år 2).
Projektet är en del av Simon Ellerstrands doktorandprojekt och finansiering genom Lamms stiftelse skulle göra det möjligt för oss att nå våra högt uppsatta mål. Jag förväntar mig att projektet kommer leda till genombrott i förståelsen av hur humlors bevarandestatus påverkas av minskad variation över arvsmassan och på csd, vilket kommer föra oss närmare att förstå varför haplodiploida pollinatörer kraftigt minskar.
|