| De flesta av Sveriges älvar och åar är utbyggda med vattenkraftverk och dammar. Detta ger förnybar energi, men har stor negativ påverkan på vattendragens ekosystem, inte minst för vandrande fiskarter som den utrotningshotade ålen. Forskare har studerat åtgärder för att minska de negativa effekterna, men det finns fortfarande stora kunskapsluckor. Detta projekt ska därför undersöka vattenkraftens påverkan på ålens vandring, samt effekterna av tekniska lösningar för att lösa problemen.
Ålen har ett högt ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt värde. Den är långlivad och har en komplex livscykel. På grund av vattenkraft och fiske är ålen akut hotad, varför studier på denna art är särskilt viktiga. Dagens kunskap om hoten mot ålen kommer från studier där åtgärder vid ett enskilt vattenkraftverk studerats under kort tid. De flesta svenska vattendrag är dock utbyggda i en betydligt högre grad, med flera på varandra följande vattenkraftverk. Det finns därför ett stort behov av forskning om vattenkraftverkens påverkan under hela året, där reella förhållanden med flera på varandra följande kraftverk studeras.
Nyligen beslutade regeringen om en nationell miljöplan för vattenkraften. Den innebär att de flesta av Sveriges 2100 vattenkraftverk ska genomgå en miljöomprövning. Arbetet börjar nästa år och ska pågå i 20 år. De vattenkraftverk som tillåts fortsätta efter omprövningen kommer bli dömda att utföra åtgärder för att minska de negativa effekterna, genom t.ex. faunapassager. Behovet av kunskap om vattenkraftsrelaterad dödlighet och effekterna av faunapassager är mycket stort inför denna landsomfattande omprövning.
Tre vattenkraftverk i Kävlingeån har redan genomgått miljöomprövning och blivit dömda att konstruera faunapassager senast år 2024. Detta innebär ett unikt tillfälle att studera effekterna av faunapassager både före och efter åtgärden, vilket är syftet med detta projekt. Kävlingeån är dessutom index-vattendrag för ål inom Sveriges EU-finansierade datainsamlingsprogram, för vilket jag är projektledare. Inom detta program har arbetet med att följa ålens vandring i Kävlingeån redan påbörjats, och märkesavläsande utrustning är installerad uppströms om kraftverken. Denna ansökan syftar till att installera märkesavläsande utrustning mellan och nedströms kraftverken för att ge en heltäckande bild av ålens vandring i systemet, året runt, samt för att kunna beräkna vattenkraftsrelaterad dödlighet före och efter konstruktion av faunapassagerna. Jag kommer lägga stor vikt vid att datainsamlingen är transparent för att undvika bias, såväl från forskare som vattenkraftsindustrin. Projektet kommer ge viktigt kunskap för kommande omprövningar inom den nationella planen.
Kortfattat upplägg:
- Vattenkraftrelaterad dödlighet mäts över hela året genom tre på varandra följande kraftverk utan faunapassager (2022-2023)
- Vandringsmönster (vägval) och vattenkraftrelaterad dödlighet studeras över hela året genom tre på varandra följande kraftverk med faunapassager (2024-2026)
- Vandringsbeteende studeras över hela året genom en utbyggd å före och efter konstruktion av faunapassage (2022-2026). T.ex. kommer data på säsongseffekter och kraftverksinställningar samt andelen ål som avbryter vandringen (och/eller vandrar uppåt i vattendraget igen) att analyseras.
|