| Klimatet påverkar förutsättningarna för växtskydd och bevarande av biologisk mångfald. De flesta analyser av klimatförändringars konsekvenser har gjorts med låg upplösning, men sentida studier visar att den småskaliga variationen i klimatförhållanden kan ha stor betydelse. Skogsbruk påverkar landskapets ljusförhållanden, och därför också dess småskaliga klimatförhållanden. Genom att studera hur arter och ekosystemfunktioner svarar på klimatförhållanden även i höge upplösning kommer vi att öka kunskapen om hur bevarande av biologisk mångfald och kontroll av skadegörare kan bedrivas effektivt under nuvarande och framtida klimatförhållanden i olika delar av Sverige. Detta kan minska konflikter mellan naturvård och kontroll av skadegörare.
I detta projekt kommer vi att studera hur vedlevande insekter (inkl. granbarkborren, som är en viktig skogsskadegörare), svampar och nedbrytning av död ved påverkas av klimatförhållanden. Skadorna från granbarkborre riskerar att flerdubblas av ett framtida, varmare klimat, men skadorna kan förmodligen begränsas genom en anpassad skogsskötsel. En stor del av de rödlistade arterna i skogen är insekter och svampar i död ved. Bland dessa arter kan det finnas både vinnare och förlorare när klimatet blir varmare. Nedbrytningen av död ved utförs till stor del av vedlevande svampar. Den är en viktig ekosystemfunktion som påverkar bl a kolbalansen.
Vi kommer att samla in data från ett fältexperiment som vi startade under 2020 och som är utspritt längs en 1200 km lång nord-sydlig gradient i Sverige, samt från ett nytt laboratorie-experiment. I båda experimenten används standardiserade stamsektioner av gran. Vi kommer att relatera våra responsvariabler (artsammansättning av insekter och svampar, granbarkborrens fenologi och abundans, dominerande svamparter och deras sätt att bryta ned veden, och nedbrytningshastighet av död ved) till nuvarande mikroklimat, som påverkas av makroklimat och grad av skuggighet. Dessutom kommer vi att utveckla matematiska modeller som förutsäger mikroklimatet baserat på skuggighet och makroklimat för att kunna göra regionala förutsägelser om skogslandskapens framtida habitattillgång för arter som behöver ett speciellt mikroklimat.
Eftersom granbarkborren och många naturvårdsintressanta arter utnyttjar död ved av gran, uppstår en konflikt mellan åtgärder som syftar till skadegörarkontroll (uttag av färsk död ved) och bevarande av biologisk mångfald (lämnande av död ved, som utgör ett viktigt habitat). Ett varmare klimat kan förstärka denna konflikt, eftersom behovet av åtgärder mot granbarkborren tycks öka. Vi kommer att använda våra resultat för att identifiera skogsskötselstrategier som minimerar denna konflikt under nuvarande och framtida klimatförhållanden i olika regioner. Skogsskötselstrategierna innefattar såväl (i) långsiktiga åtgärder för att uppnå skogslandskap som bevarar artrikedomen i död ved och samtidigt minskar riskerna för granbarkborreutbrott som (ii) kortsiktiga åtgärder såsom att efter stormfällningar kunna prioritera borttagandet av vindfällda träd i sådana lägen som är mest gynnsamma för granbarkborren, samtidigt som den döda ved som är viktigast för biologisk mångfald lämnas kvar. |