| Det intensifierade jord- och skogsbruket har lett till en stor förlust och fragmentering av livsmiljöer för arter knutna till öppna gräsmarker. Förändringar av skötsel kan förväntas leda till ytterligare minskningar. Betesmarker växer igen när djuren tas bort medan andra istället betas för hårt. Dessutom står vi inför påtagliga klimatförändringar där vi kan förvänta oss en ökad frekvens av extrema väderhändelser, som till exempel torka. För de allra flesta arter är dock kunskapen om effekten av extremt väder väldigt begränsad, framförallt vad gäller återhämtningen efter den extrema väderhändelsen. Sådan kunskap är dock av yttersta vikt för vår möjlighet att bevara hotade arter på sikt. Den globalt hotade väddnätfjärilen (rödlistad som VU i Sverige) utgör en god representant för hotade arter knutna till öppna gräsmarker och för minskande dagfjärilar generellt. Vi har följt en metapopulation (i ett nätverk med 256 habitatfläckar) av väddnätfjärilen på Gotland sedan 2017 inom ett landskap på 50 km2 för att öka förståelsen för dess populationsdynamik. Sommaren 2018 var den torraste som uppmätts på Gotland och torkan (i kombination med ett ökat betestryck) slog hårt mot artens värdväxt (ängsvädd) och således även fjärilens larver. Sommaren 2019 hade de vuxna individerna av arten reducerats kraftigt (en minskning från 101 till 70 bebodda habitatfläckar) och värdväxten hade inte hunnit återhämta sig till tidigare nivåer. I detta projekt följer vi väddnätfjärilens (och värdväxtens) populationsutveckling under nästkommande två säsonger (2020-2021). Vi bygger vidare på två redan publicerade studier (Johansson et al. 2019, 2020) och vidareutvecklar populationsmodeller för väddnätfjärilen så de inkluderar återhämtningen efter torka. Detta är av yttersta vikt för att kunna göra tillförlitliga prediktioner av artens långsiktiga överlevnad i tider av föränderligt klimat där antalet extrema väderhändelser förväntas öka. Frågor vi vill besvara är:
1) Återhämtar sig väddnätfjärilen eller fortsätter den minska?
2) Förklaras populationsdynamiken av mängden habitat, habitatkvalitet (t ex. betestryck och markfukt) och habitatets rumsliga fördelning i landskapet?
3) Klarar arten att återkolonisera habitatfläckar som blivit isolerade på grund av minskningen?
4) Återhämtar sig värdväxten (ängsvädd) och hur kopplar det till bete och markfukt?
5) Ökar eller minskar antalet larvkolonier och hur förhåller sig dessa till habitatkvalitet?
De modeller som utvecklas inom projektet kommer att kunna användas för att förutse hur olika naturvårdsåtgärder, olika typer av skötsel (t ex. förändringar i betesregimen) och en ökad frekvens av extrema väderhändelser påverkar den långsiktiga överlevnaden av arten. Modellerna kommer att vara praktiskt användbara i naturvårdsarbetet i områden som hyser väddnätfjäril (inte bara i Sverige utan även i ett europeiskt perspektiv). Projektet ligger i framkant vad gäller naturvårdsforskning om hotade dagfjärilar knutna till öppna gräsmarker (globalt). Det är unikt att ha så omfattande data (på vuxna fjärilar, larver och värdväxter) både före och efter en så extrem väderhändelse som torkan 2018 utgjorde, vilket gör att våra resultat är av stort internationellt intresse och bör publiceras vetenskapligt.
|