| Kadmium (Cd) i låga halter kan bla påverka njurarna och det finns fall där Cd-nivåerna i njurar hos människa ligger för högt. Då 43% av Cd-intaget härrör från vete är det väsentligt att få ner Cd-halten i vetekorn. Detta kan åstadkommas genom att rena marken från kadmium med hjälp av Salix, så kallad "phytoextraction".
Med denna metod får vi en naturlig markvård som inte förstör markens struktur för fortsatt odling. Metoden gör att odlaren dels erhåller en hälsomässigt bättre gröda och som borde generera ett bättre pris för odlaren, dels producera bioenergi samtidigt som marken renas. Sverige ligger i täten på detta forskningsområde. Det är därför väsentligt att vi också kan visa att det fungerar i praktiken.
Våra tidigar fältförsök har visat en minskning från 1.1 ppm Cd ner till 0.75 ppm på 3 år i mullhaltig odlingsjord. Ju lägre utgångshalt desto snabbare kan reningen ske. Reningen verkar även öka med hög planteringsdencitet.
Syftet med denna undersökning är att i fält ta reda på
1) hur många års rening med Salix krävs för att uppnå en minskad Cd-halt i vete, genom att odla Salix 1 till 5 år innan vete odlas.
2) om den biotillgängliga Cd-fraktionen i marken ökar efter markrening och därmed halten av Cd i vete. Dessutom se hur varaktig markreningseffekten är.
3) om markreningseffekten är olika i styv lerjord (Mälardalen, Brunnby) och sandjord (Öland, Torslunda).
Fältstudien startade 2005 och redan efter ett år erhölls en sänkt total Cd halt med 8% och efter 3 år 17% i styv lerjord med Salixodling. Höstvete har såtts på mark där Salix odlats under 1, 2 och 3 års tid och vete odlas under flera år därefter. Vi har även mark där Salixodlingen kommer att brytas efter 5 år med efterföljande veteodling. Vi startade en kompletterande studie på sandjord på Öland (Torslunda), som pågått sedan 2007. De sista parcellerna av Salixodlingen både på Öland och i Brunnby kommer 2009 att brytas och vete kommer därmed att odlas även under 2010. Vi söker därför medel för att kunna avsluta försöket 2010.
Resultaten från 2008 visar att den totala Cd-halten i jorden minskar med Salixodling. Minskningen är signifikant. Hög densitet av Salix ger en snabbare minskning av Cd vilket avspeglas tydligast i vetekärnornas Cd-halt. Hög densitet med Salix torde ge en bättre täckning med rötter i marken, åtminstone de första åren av Salixodling. Dock är låg densitet mer optimal för hög biomassatillväxt, vilket på sikt bör ge ett snabbare Cd-upptag från marken. Minskningen av Cd i vete kärnan är mycket tydlig och data från Brunnby ger ingen indikation på att denna minskning skulle vara tillfällig. Minskningen i vetekärnor är proportionellt större (per år räknat) i Torslunda i högdensitetsodlat jämfört med Brunnby. Detta kan bero på en betydligt kraftigare biomassatillväxt av Salix i Torslunda och/eller jordarternas olika egenskaper.
För att få ett tydligare svar måste vi följa vetets minskning i Cd-halt mellan åren och då ta hänsyn till årsmånsvariationen i Cd halt. Vidare behöver vi veta något om den biotillgängliga halt minskningen vi kan inte säga hur många år vi behöver odla Salix för att minska halten Cd i vete förrän hela undersökningen är klar. Slutligen önskar vi göra en ekonomisk kalkyl över denna typ av åtgärd.
|