| Vissa norrbottniska sjöar avviker från den nationella trenden av förändringar i vattenkvalitet. Några av dessa avvikande förändringar inkluderar starkt ökat pH, ökade halter av näringsämnen samt försvinnande av flytbladsvegetation och framför allt av vassbälten. Det senare fenomenet kan inte förklaras med förändrad vattenkemi. Eftersom angränsande vattensystem saknar dessa förändringar måste orsaken ligga på lokal och/eller landskapsnivå. En möjlig orsak/bidragande orsak till ovan nämnda förändringar kan introduktionen av bisam vara. Bisam invandrade till Sverige via Finland kring 1950 och dess utbredningsområde sträcker sig numera över nästan halva landet. Introducerade arter anses generellt som hot mot nationella miljömål. Bisam har dokumenterat stork påverkan på vattenvegetationen och därför antagligen, som följd av nedbrytning av avgnagt växtmaterial, också på vattenkemin. Detta samt bisams långsiktiga effekter på vattenkvalitet har dock aldrig studerats tidigare. BiVa studerar bisams effekter på vattenkvalitet och vattenvegetation på landskaps- och lokal nivå i fyra bisam- och fyra referenssjöar mars 2010-februari 2011. BiVa nyttjar befintliga vattenkvalitetsdata från riksinventeringar och regionala övervakningsprogram (1960-2010) som kompletteras med egen vattenprovtagning i kombination med fjärrbildsanalys, fältkontroll samt inhägningsförsök (24 inhägnade provytor per sjö) för kvantifiering av förändringar i vattenvegetationen. Vattenkemiska variabler som undersöks är bl.a. Tot-P, Tot-N, TOC (total organic carbon), färgtal samt siktdjup, dvs. variabler som direkt kan tänkas påverkas av ökad nedbrytning av biologiskt material som följt av bisams betning. BiVa ger underlag för en första bedömning av artens kort- och långsiktiga påverkan på vattenkvalitén på lokal och landskapsnivå och dess betydelse för att nå miljökvalitetsmålen Levande Sjöar och Vattendrag samt Ett Rikt Växt- och Djurliv. |