| Titel:
”Neonate fallow deer survival in relation to mother behaviour, weather conditions, predation and bed site selection.”
Motivering & Mål
Indirekta och preliminära uppgifter, baserat bla på avskjutningsmaterial, tyder på att ca 30 % av nyfödda dovkalvar i en population på Koberg inte överlever sommaren. Inga tidigare studier har gjorts för att säkerställa dessa uppgifter och för att utreda orsaken till denna dödlighet. Denna studie syftar därför till att undersöka hur många kalvar som dör och varför.
Dagens naturvård handlar om att bevara naturen, men också om att förvalta den samt att möta människans behov av att nyttja naturen. Viltforskningens syfte är att producera och förmedla kunskaper som behövs för ett uthålligt nyttjande och en god förvaltning. Dovhjorten kan ses som en förnyelsebar naturresurs, vilket gör att denna studie har en tillämpad samhällsrelevans. Studien är även intressant ur ett rent grundekologiskt perspektiv, då väldigt få studier har gjorts på dovhjort i Sverige. I Södra Sverige finns dessutom ett stort jägarintresse för denna fråga.
Frågeställning
• Hur stor andel av de födda och märkta kalvarna dör före hösten?
• Varför dör dom?
Beror mortaliteten på predation, vilka predatorer handlar det i så fall om?
Beror mortaliteten på sjukdom, vilka sjukdomar rör det sig om?
• Vilka dör och när?
Kan man se att dödligheten är högre för någon typ av kalvar, exempelvis små/stora, unga/gamla, hankalvar/hindkalvar?
Är det vid någon viss tidpunkt som kalvarna dör, exempelvis när det är kallt/varmt, regnigt/soligt. Dör de som väljer lega
i skydd/öppet, de som väljer visst habitat, eller som har en mamma som har ett visst beteende?
Metod
Nyfödda kalvar kommer att märkas med små radiosändare. Genom att följa de nyfödda kalvarnas öde (fram till 1-2 mån ålder) kan eventuella dödsorsaker fastställas genom obduktion (SVA, statens veterinärmedicinska anstalt). Vidare kommer de rent grundekologiska frågeställningarna undersökas genom att överlevande och döda kalvars val av lega jämförs med slumpade legor (habitatval, skydd, sikt). På detta sätt förväntas olika selektionskrafters betydelse för överlevnaden kunna sorteras ut, såsom väder, predation och eventuellt mammans beteende. Jag kommer att jobba i en grupp bestående av såväl viltekologer som etologer och kan därför även utnyttja data som jag inte samlat in helt själv.
|