| Österregionens forskare varnar för klimatförändringens konsekvenser i publicerade rapporter och medier. Flera förändringar pågår redan runtomkring oss, bl a har medeltemperaturen ökat en grad de senaste 150 åren, viket bl a har lett till mindre snö och is och ett ökat inflöde av färskvatten till Östersjön.
Under de kommande 100 åren förväntas medeltemperaturen stiga med 3-5ºC, nederbörden ökar liksom färskvatteninflödet och detta tillsammans leder till att salthalten i Östersjön minskar. Dessutom medför den ökade mängd växthusgaser i atmosfären (t ex koldioxid) att havet försuras. Dessa klimatrelaterade förändringar verkar inte oberoende av varandra, utan sker parallellt. Då flera faktorer samtidigt förändras kan de tillsammans få större effekt jämfört med om man lägger i hop effekten av varje enskild faktor. Effekterna på Östersjöns marina ekosystem är med andra ord komplexa! Det är i högsta grad rimligt att tänka sig att dessa klimatrelaterade förändringar kommer att ha en betydande inverkan på de fysikaliska och biogeokemiska förhållandena i Östersjön. Kanske får vi en tidigare algblomning och mer omfattande giftiga algblomningar. En annorlunda algflora innebär förändringar för alla djur- och växtarter i Östersjön, bl a för de ekonomiskt viktiga fiskbestånden.
Vi vill studera nämnda klimatrelaterade förändringar hos de allra minsta organismerna i egentliga Östersjön, dvs mikroskopiska alger, cyanobakterier och övriga bakterier (s k heterotrofa bakterier). I utomhusexperiment under 2010 planerar vi att utsätta dem för olika kombinationer av ökad temperatur, minskad salthalt och ökad mängd koldioxid för att sedan studera hur funktionen och sammansättningen av detta mikroskopiska ekosystem förändras. Förändringar på denna skala, som är basen för hela ekosystemet, får konsekvenser högre upp i näringsväven och för omsättningen av kol (motsvarar ett ekosystems gemensamma "valuta") och näringsämnen. Kunskap om detta är nödvändigt för att kunna förutsäga konsekvenser på Östersjöns hela ekosystem: att ge nödvändiga baskunskaper för att kunna skapa bättre modeller. Våra resultat kan alltså användas som underlag för att våra politiker skall ta rätt beslut för att skapa ett hållbart nyttjande av Östersjöns ekoregion. I pilotexperiment har vi sett att effekten av ökad CO2-halt i vattnet är densitetsberoende hos Nodularia spumigena, den cyanobakterie som dominerar de giftiga algblomningarna i Östersjön under sommaren. Täta bestånd påverkas positivt av CO2 medan tunnare bestånd förblir opåverkade.
Projektet faller inom stiftelsens ändamål avseende vattenvård. Nämnda klimatrelaterade förändringar sker parallellt och inte oberoende av varandra. För att identifiera ekologiska konsekvenser så krävs det experiment som samtidigt inkluderar flera faktorer. I en serie utomhusexperiment i egentliga Östersjön vill vi studera hur mikroalger, cyanobakterier och heterotrofa bakterier reagerar på interaktionseffekter av ökad temperatur, minskad salthalt och ökade CO2-halter. Resultat från vårt projekt är av högsta relevans och en förutsättning för vi skall kunna förutsäga klimatrelaterade kol- och näringsämnesomsättningar - allt för ett framtida hållbart nyttjande av Östersjöns ekoregion.
|