| Virus infekterar även växter och kan då ge upphov till allvarliga sjukdomar. Rödsotvirus, som sprids med bladlöss, förekommer så gott som över hela världen och orsakar den antagligen viktigaste virussjukdomen i gräs och sädesslag. Det kan orsaka stora skador på t.ex. havre, korn, vete och majs. Infektioner i gräs syns oftast inte, men virusinfektionen kan ändå påverka artsammansättningen i gräsmarker. Rödsotvirus överförs mellan växter av olika arter av bladlöss. Bladlössen har en komplicerad biologi som omfattar byte mellan en sommarvärd (t.ex. sädesslag) och en vintervärd (t.ex. hägg). Epidemiologin för rödsotvirus innehåller även fler komplexiteter. Rödsotvirus är egentligen ett samlingsnamn för flera närbesläktade arter som ger upphov till liknande symtom. Dessa virusarter överförs med olika bladlusarter och dessutom verkar det finnas skillnad i vilka värdväxter som vissa arter eller underarter av rödsotvirus kan infektera. Projektet avser att analysera utbredningen av rödsotvirus i gräs under 1 år. Vi vill testa hypotesen att gräs ofta är infekterade med rödsotvirus och att virusförekomsten bestäms av virusets förmåga att infektera olika gräsarter. Rödsotvirus identifieras i växtmaterial med hjälp av serologiska metoder. Den genetiska diversiteten hos rödsotvirus kommer att bestämmas genom molekylära analyser av arvsmassan från ett stort antal virusprover. Vi kommer att testa om vissa arter eller stammar av rödsotvirus återfinns i specifika växtarter, dvs om det finns värdspecificitet. Virusisolat väljs också ut för fullständing bestämning av sekvensen i arvsmassan. Med sekvensinformation från ett stort antal virusisolat är det möjligt att bestämma hur de är släkt med varandra och hur de har evolverat, t.ex. genom utbyte av genetisk information med varandra (rekombination). Trots att rödsotvirus är ett mycket vanligt virus, så är kunskaperna om diversiteten mycket begränsad. Vi har t.ex. nyligen upptäckt ett isolat av rödsotvirus i Lettland som utgör en ny art.
Förutom grundläggande kunskaper om virusepidemiologi i naturliga populationer kommer projektet att ge värdefull information för kontroll av rödsotvirus i odlade sädesslag. I Sverige drabbas främst vårsäden, medan höstsäden normalt är mindre utsatt under nuvarande klimatförhållanden. Under år med starka angrepp kan förlusterna i vårsäd uppgå till mellan 50 och 100 miljoner kronor. Även vallgräsen drabbas, men hos dem är det svårare att avgöra skadegörelsens omfattning då symtomen oftast är latenta, och de utgör en ständig infektionskälla för rödsotvirus. För att minska skördeförlusterna är kemisk bekämpning mot bladlöss möjlig, men svårigheter föreligger att bedöma bekämpningsbehov och lämplig tid för behandling. Ökad kännedom om rödsotvirusets epidemiologi skulle bidra till ökad behovsanpassning.
|