Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minne
Du är här: Hem // 2018 
TitelHabitatkvalitet, spridning och metapopulationsdynamik för den hotade väddnätfjärilen
NoFO2018-0027
UniversitetLinnaeus University
Institution
HuvudsökandeMarkus Franzén
Beviljat belopp 486 351
Sammanfattning
Många arter som är knutna till ängs- och hagmarker har minskat kraftigt. Igenväxning hotar att leda till ytterligare minskningar och därför ges EU-stöd för bete. På många marker leder dock dagens reglering av dessa stöd till ett för högt betestryck på för stora arealer, vilket påverkar många arter negativt. Hur stor denna negativa effekt är på habitatkvaliten och hur det påverkar arters populationsdynamik är dock dåligt studerat. Projektets mål är att öka förståelsen för hur förändringar i habitatkvalitet kan påverka metapopulationsdynamik och långsiktiga överlevnaden av hotade dagfjärilar. Specifikt kommer vi att studera den hotade och inom EU prioriterade och minskande dagfjärilen väddnätfjäril (Euphydryas aurinia). Våra studier under 2017 har visat att arten troligtvis har sin största europeiska population på Gotland. Vi har tillgång till ett unikt och mycket omfattande datamaterial insamlat från 2016 till 2018 inom ett ca 80 km2 stort landskap med ett varierande betestryck. Materialet innefattar 1) den största märk-återfångststudien vi känner till av vuxna fjärilar (närmare 11 000 märkta individer) med 2) över 400 observerade förflyttningar mellan habitatfläckar, 3) data på antal larver, mängd värdväxt och vegetationshöjd i närmare 400 hektarsrutor inom betat och obetat habitat, 4) kartering av alla habitatfläckars utbredning, isolering och betestryck inom hela landskapet. Vi modellerar väddnätfjärilens metapopulationsdynamik genom att passa en så kallad Incidence Function Model, där artens förekomstsannolikhet (”incidence”) är en funktion av habitatfläckens kolonisations- och utdöendesannolikhet, som i sin tur är funktioner av fläckens konnektivitet (dvs. hur nära den ligger andra fläckar där arten finns) och area. Genom att vi kan kvantifiera hur habitatkvaliteten påverkas av bete (med hjälp av data på värdväxt och larvkolonier) kan detta byggas in i modellen som en justering av den ”effektiva arean” i betat habitat. De observerade förflyttningarna gör att vi även kan utveckla en mycket realistisk spridningsfunktion för kolonisationsdelen av modellen. Eftersom vi har data på fjärilens utbredning från två år kan modellen även valideras. Slutgiltig modell används sedan för att gör simuleringar av väddnätfjärilens framtida populationsutvecklingen givet olika scenarier av skötsel med speciellt fokus på förändringar i mängden betat habitat. Specifikt kommer studien illustrera potentiella effekter av EU:s regler kring betesstöd och generellt utvärdera olika strategier för att bevara en hotad dagfjäril inom sin starkt minskade livsmiljö. Utvecklade modeller kan användas för att optimera skötselstrategier för väddnätfjärilen och kommer att vara praktiskt användbara i naturvårdsarbetet i områden som hyser arten och andra hotade fjärilar med liknade habitatkrav.