Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minne
Du är här: Hem // 2017 
TitelImproving tools for management of amphibians in a changing climate
NoEX2017-0006
UniversitetUppsala Universitet
Institution
HuvudsökandePontus Eriksson
Beviljat belopp 7 500
Sammanfattning
Globala klimatförändringar medför flera utmaningar för arter i tempererade klimatzoner, t.ex. förhöjd värmestress för köldanpassade arter och temporal skillnad i parningssäsonger. Vanlig groda (Rana temporaria) i Norden är anpassad till en kort tillväxtsäsong och vandrar från övervintringslokal till lekplats för att leka så tidigt som möjligt. Detta är dels förmånligt; avkomman hinner växa så mycket som möjligt inför vintervilan men de riskerar samtidigt att utsättas för tillväxthämmande köldknäppar. Eftersom temperatur är en av de viktigaste faktorerna som påverkar biologiska processer har mycket forskning undersökt hur temperatur påverkar fysiologiska processer på kallblodiga djur. Däremot vet vi relativt lite om minimal temperaturtolerans i nordiska groddjur, trots den stora risken för retarderad utveckling pga. köldknäppar. Den minimala temperaturtoleransen är kallad bastemperaturen (TB) och är den minsta möjliga temperatur som behövs för att utveckling ska kunna ske. Att ta reda på TB är inte bara viktigt för att förutse populationsförändringar pga. köldknäppar utan det är också en viktig komponent i beräkningen av dygnsgrader (DG). DG kan användas som ett mått på ackumulerad temperatur som behövs för att nå ett specifikt livstadie eller en viss storlek i kallblodiga organismer. Tiden för att uppnå specifika livsstadier brukar anges i kalenderdagar men arbetet med min kandidatuppsats resulterade i insikten att DG kan vara ett mer precist mått på den embryonala utvecklingen hos groddjur. För att kunna undersöka denna hypotes ytterligare behöver vi veta mer om utveckling och tillväxt vid låga temperaturer. Denna studie kommer därför att beräkna TB genom flera laboratorieexperiment på embryonal tillväxt hos vanlig groda vid låga temperaturer. Vi kommer att använda vanlig groda som modellorganism, då det innebär att vi kan kombinera data från tidigare studier vi har gjort för att få ett mer korrekt värde på DG. Tidigt kommande vår kommer vi att kolla vattensamlingar efter lekande grodor och när parningssäsongen har börjat kommer vattensamlingarna besökas två gånger/dag för att samla in grodägg(5 äggsamlingar från 5 olika vattensamlingar i Uppsala med omnejd). Grodäggen kommer att transporteras till Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala. Äggsamlingarna kommer att delas upp i 14 st 1-liters burkar för 7 st temperaturbehandlingar(3, 4, 5, 6, 7, 8, 9°C) med 2 replikat/temperatur. Under experimentet kommer vi att anteckna den embryonala utvecklingen(enligt Gosner 1960), storleken och överlevnad. När äggen når Gosner stadie 23 kommer vi att terminera experimentet och avlida embryona. Resultaten från experimentet kommer jag analysera i min masteruppsats. Förutom min masteruppsats kommer jag även att samarbeta med de andra i arbetslaget för att producera en vetenskaplig artikel om effekterna av temperatur på embryonal utveckling hos R. temporaria. I denna artikel kommer vi att diskutera 1) för- och nackdelar med att använda dygnsgrader mot kalenderdagar för att beskriva längden av embryonal utveckling och tillväxt, 2) öka spridningen av information av arter till allmänheten, 3) möjliga implikationer av låg temperatur effekter på den embryonala överlevnaden och tillväxten för skötsel av lokala populationer.