| Östersjöns skärgård hyser många vackra naturmiljöer, viktiga för kulturarv och rekreation. Öar är utmärkta system för studier av interaktioner mellan landskapsmönster, tid och markanvändning, vilket är viktig kunskap för alla typer av fragmenterade system. Skärgården har en stor mångfald av livsmiljöer och artrikedom som är ett resultat av tidigare gräsmarksskötsel. När jordbruk läggs ner och sommarstugor ökar hotas mångfalden. I detta projekt kommer vi att studera öar med känd historisk, och nuvarande, hävd av att flytta betesdjur mellan öar, hur länge växter kan finnas kvar i vegetationen eller i fröbanken, hur betesdjur bidrar till en grön infrastruktur och slutligen hur växters förekomst kommer att påverkas av framtidens landskap.
Projektet arbetar inom det teoretiska ramverket kring utdöendeskuld, vilket innebär att många arter har en viss tröghet innan de anpassat sig eller försvinner från en yta som minskat eller förändrats. Vi vet fortfarande lite i vilken utsträckning landskapets egenskaper tillsammans med tid sen förändring påverkar hur länge det finns restpopulationer kvar. Det ska vi analysera här. Öar som tidigare betats har förlorat mycket av sin gräsmarksflora men att de kan potentiellt finnas kvar i fröbanken. Vi vet dock inte hur uthållig fröbanken är men genom att aktivera fröbanken på öar där vi har historiska data över artförekomst kan vi, dels förstå vilka arter som finns kvar och hur lång tid det tar innan de minskar eller försvinner. Det ger ökad kunskap kring hur lång tid det finns för att restaurera gräsmarker.
På senare tid har behovet av en fungerande grön infrastruktur lyfts fram av beslutsfattare och ekologer. Begreppet är relativt nytt även om ekologer som studerat spridningsbegränsade arter i fragmenterade system länge uppmärksammat det under andra begrepp. För svårspridda växter är ett fungerande nätverk extra viktigt. Växters funktionella förbindelse (konnektivitet) skiljer sig från mer aktivt rörliga djur. Ett frö behöver produceras (pollination, bra miljö), spridas, och sedan etableras. De tre stegen påverkas alla av landskapets egenskaper. Betesdjur sprider frön i pälsen, på hovar och klövar och i spillning när de flyttas mellan öar. De kan alltså ses som en del av den gröna infrastrukturen i skärgården. Vi kommer att studera fröspridning på öar som betas idag och öar som övergivits.
Vi kommer att samarbete med olika aktörer för att ta fram realistiska scenarier för framtidens gräsmarksskötsel.
Målen är:
• bedöma effekten av tid (utdöendeskuld) på dagens vegetation och fröbank beroende på den historiska skötseln
• mäta fröspridning (funktionell konnektivitet/förbindelse) i landskap med varierande andel roterande betesdjur (grön infrastruktur) och isolering
• modellera växters uthållighet och effekterna av det nuvarande landskapets struktur, funktionell konnektivitet och framtida klimatförändringar (höjning av havsytan) för att kunna utarbeta planer för restaurering och bevarande av unika skärgårdsmiljöer
En hemsida kommer att startas upp för att nå en bredare publik. Finansieringen kommer att stödja en doktorand under 4 år samt fältarbete. Minst 4 vetenskapliga publikationer och en avhandling ska produceras och resultat ska förmedlas till aktörer inom naturvård och skärgård (se relevans).
|