| Skog avsätts för naturvårdsändamål i olika skalor, från hänsynsträd på hyggen till stora reservat. Avsättningarna kan vara jämnt fördelade eller koncentrerade till vissa landskap. För att uveckla och utvärdera naturvårdsstrategier behöver man kunskap om hur biologisk mångfald och ekosystemtjänster påverkas av olika strategier. För boreal skog och över större skalor (landskap och regioner, som är mest relevanta ur policysynpunkt) är dock kunskapsunderlaget bristfälligt eftersom det är resurskrävande att göra gedigna landskapsstudier och det tar många decennier innan effekterna är synliga fullt ut. Vi använder Delphi-metoden, som i detta sammanhang är ett nytt angreppssätt, för att hantera bristen på studier i stor skala av olika skötsel- och naturvårdsstrategier. I Delphimetoden används expertbedömningar på ett sätt som är strukturerat, upprepningsbart och transparent (dvs. vetenskapligt).
Detta projekt syftar till att bidra till en helhetsbild av konsekvenserna av naturvårdstrategier som innefattar många aspekter. Vi jämför effekterna av olika kombinationer av avsättningstyper på ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Vi använder det uppskattade utfallet för olika ekosystemtjänster (t ex kolbindning, reglering av skadegörare, rekreationsvärden, vattenkvalitet, skogsproduktion) och olika aspekter av biologisk mångfald (t ex artrikedom och långsiktig överlevnad av hotade arter av olika grupper) som responsvariabler när vi analyserar effekterna av kombinationer av följande strategier:
- att lämna hänsynsträd jämfört med att avsätta skogsbestånd med samma trädvolym.
- att avsätta små ytor jämfört med stora reservat.
- att koncentrera avsättningar till vissa landskap jämfört med en jämnare fördelning.
Detta gör vi genom att för två svenska skogslandskap simulera utvecklingen under de kommande 100 åren där dessa strategier tillämpas i varierande grad. Simuleringarna resulterar i mått som återspeglar förutsättningarna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Med dessa resultat som utgångspunkt använder vi Delphi-metoden, som är ett sätt att systematiskt använda experters bedömningar, för att se vilket scenario som ger det bästa utfallet för varje ekosystemtjänst och aspekt på biologisk mångfald. Slutligen gör vi en flermålsanalys som innebär en helhetsbedömning av vilken kombination av strategier som är bäst och belyser hur denna bedömning påverkas av vilka värderingar man har. Vilka värderingar som finns tar vi redan på genom en enkätstudie med skogsägar- och naturvårdsorganisationer.
Detta projekt innebär att Anna Filyushkina (disputerade på Köpenhamn universitet 23 maj 2016) vistas i ett år som postdoktor på SLU med professor Thomas Ranius som värd. AF har erfarenhet av Delphistudier, medan TR har stor erfarenhet av naturvårdsbiologi i skog. Eva-Maria Nordström har stor erfarenhet av simuleringar av skogsutveckling och av flermålsanalys.
Detta är ett helt nytt projekt som vi räknar med utmynnar i två vetenskapliga artiklar. Vi söker 1,4 miljoner kr för detta. Det är möjligt att minska omfattningen och om vi beviljas medel kan vi också komplettera med medel från SLU. För att det skall bli en postdoktorsvistelse med tillräckligt längd som utmynnar i en bra vetenskaplig artikel bedömer vi att 500 000 kr är ett minimum.
|