| Den biologiska mångfalden minskar globalt på grund av storskaliga förändringar i markanvändning och allt större ytor exploateras och upptas av städer, vägar och andra människoskapade miljöer. Men människoskapade miljöer kan också, om de sköts på rätt sätt, medföra stora möjligheter för naturvården. Ängs- och hagmarkers betydelse för odlingslandskapets biologiska mångfald är välkänd, men ytan av dessa minskar kontinuerligt trots att stora summor satsats på att bevara dem. Tidigare studier visar att åtminstone en del av ängs- och hagmarkernas biologiska mångfald också kan finnas i infrastrukturmiljöer som vägkanter och kraftledningsgator. Den sammanlagda ytan av vägkanter, järnvägsslänter och kraftledningsgator är redan större än ytan av ängs- och hagmarker i Sverige. Här finns alltså en möjlighet för naturvården som i stor utsträckning hittills är outnyttjad.
Syftet med detta projekt är att undersöka i vilken utsträckning infrastrukturmiljöer bidrar till bevarande av biologisk mångfald och underlättar arters spridningsmöjligheter genom landskapet. Specifikt kommer vi att
1) Undersöka i vilken utsträckning infrastrukturmiljöer innehåller livsviktiga resurser för pollinerande insekter (bin och fjärilar)
2) Undersöka hur vägkanters och kraftledningsgators skötsel påverkar abundans, artantal och spridning av pollinerande insekter,
3) Utvärdera vägars och vägkanters dubbla roll som spridningskorridorer och spridningsbarriärer, och
4) Uppskatta hur infrastrukturnätverk kan bidra till konnektivitet och spridningsmöjligheteter på regionala och nationella skalor.
Vi kommer att kartlägga och kvantifiera förekomsten av livsviktiga resurser, som boplatser och blommor för pollen och nektar, för pollinerande insekter, i infrastrukturmiljöer som vägkanter och kraftledningsgator och i andra typer av gräsmarker i kontrasterande landskap. Vi kommer att utnyttja befintlig variation i skötseln av infrastrukturmiljöer tillsammans med inventering av insekter och deras resurser, pågående miljöövervakning av fjärilar, samt utsättningsexperiment för att studera olika skötselalternativs inverkan på insekters abundans, artrikedom och spridningsmöjligheter. Vi kommer att utföra experimentella studier av rörelsemönster längs med vägkanter och tvärs över vägar för att undersöka den relativa betydelsen av vägar och vägkanter som spridningskorridorer och spridningsbarriärer. Resultaten från dessa experiment kommer, tillsammans med befintliga data på fjärilars rörelsemönster från fångst-återfångsstudier, att användas för att parametrisera individbaserade modeller för insekters spridning. Därigenom kan vi utvärdera infrastrukturmiljöernas relativa betydelse för landskapets konnektivitet på olika rumsliga skalor och i olika typer av landskap.
Projektet kommer att bedrivas i nära samarbete med infrastrukturförvaltare som Trafikverket och Svenska Kraftnät för att säkerställa att frågeställningarna är relevanta för samhället och för att underlätta att resultaten från projektet kommer till nytta och når intressenterna. Projektet kommer att generera kunskap nödvändig för att nå upp till nationella miljömål om biologisk mångfald, och kommer att skapa en kunskapsbas för infrastrukturförvaltare för att implementera skötsel som gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster. |