| Större delen av landskapet i södra Sverige täcks av skogsbiotoper; främst ungskogar, gallrade skogar, hyggen och små naturvårdsskogar. Naturvården behöver mer kunskap om produktionsskogar och naturvårdsskogar, deras innehåll och hur de påverkar varandra, genom interaktioner. Detta projekt bidrar genom studier av skalbaggar, djurgruppen med flest rödlistade arter i Sverige. Vid naturinventeringar utnyttjas ofta träd, örter och kryptogamer, medan inventeringar av skalbaggar är svårare och kostsamma. Men genom sin ekologi och stora artrikedom är skalbaggar utmärkta för forskning och test av hypoteser inom naturvård.
Vårt projekt i Götaland omfattar en rad studier av skalbaggar i 32 löv- och ek-rika naturvårdsskogar (“löv-nv”; reservat, nyckelbiotoper m.m.). Vi har nu börjat utvidga projektet med produktionsbarrskogar, för att få totalt 10 hyggen, 10 röjda ungskogar, 10 ogallrade (20-25-åriga) skogar, och 10 äldre gallrade skogar, var och en matchad mot en näraliggande barrdominerad naturvårdsskog (d.v.s. 40 ”barr-nv”). Vi jämför artrikedomen och artsammansättningen, ett arbete som hittills givit det överraskande resultatet att två typer av produktionsbarrskogar (hyggen och röjda ungskogar) är lika rika på arter som barr-nv; eller omvänt, att båda är lika fattiga på arter!
Vi fann för löv-nv att ökad areal av löv-nv och ökad dödved i landskapet medförde ökad lokal artrikedom, även av rödlistade skalbaggar. En utvidgad förbättrad studie visade sedan att lokal artrikedom av skalbaggar i löv-nv ökade med mängden död ved (en lokal faktor), medan lokal artrikedom av rödlistade skalbaggar ökade främst med mängden löv-nv i landskapet runt omkring. Våra resultaten tyder på att större, eller grupperade, löv-nv är särskilt värdefulla för naturvård, men ett problem skulle behöva elimineras för att ytterligare stärka våra resultat (se projektbeskrivning). Detta görs på ett rigoröst sätt i våra planerade studier av barr-nv.
Vi har följande frågeställningar: (1) Hur skiljer sig skalbaggsfaunan (artrikedom och artsammansättning) mellan olika typer av produktionsbarrskogar, och mellan dessa och barr-nv intill? (2) Påverkas faunan i de olika produktionsskogarna av avstånd till, och mängd barr-nv i landskapet; eller är faunan oberoende av sådana skogar? Påverkas faunan i produktionsskogarna av typ av produktionsmiljö i närheten? (hygge, ungskog, etc.) (3) Berikas faunan i barr-nv, likt löv-nv i våra tidigare studier, av avstånd till och mängd barr-nv i omgivande landskap? Hur påverkas faunan i barr-nv av landskapet och dess övriga innehåll, i omgivningarna? Vi studerar dessa frågor genom omfattande sampling och regressions- och ordinationsanalyser, där många aspekter av landskapet mäts in. Våra övergripande hypoteser är att de sydsvenska produktionsskogarnas skalbaggsfauna bestäms främst av andra faktorer än naturvårdsskogarna i landskapet; samt att faunan i barr-nv berikas av mängden barr-nv i omgivningarna, som för löv-nb i tidigare studier. Vi presenterar alternativa hypoteser, vilka alltid är viktiga i forskning.
Doktorandprojektet beräknas pågå minst fyra år. Våra resultat förmedlas till skogsägare, myndigheter och organisationer via ett innehållsrikt Nyhetsbrev, hemsida, och via vår pågående satsning på populärvetenskap och kommunikation.
|