Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minne
Du är här: Hem // 2016 
TitelTo what extent do large scale wild fires contribute to long term persistence of pyrophilous species
NoDO2016-0004
UniversitetSLU
InstitutionVilt, Fisk och Miljö
HuvudsökandeTherese Löfroth
Beviljat belopp2 000 000
Sammanfattning
Målet med detta doktorandprojekt (projekttid 2017-2020) är att kvantifiera långtidseffekterna av storskalig skogsbrand i brukade boreala landskap. I skogsekosystem som påverkats av människan är det ofta svårt att bevara naturligt förekommande arter i livskraftiga populationer. I boreala landskap som brukats intensivt för att maximera virkesproduktion räcker det oftast inte att bara bevara de fläckar av naturskog som ännu finns kvar. Här är det nödvändigt med restaurering av strukturer och processer som man vet är viktiga för den biologiska mångfalden. Ett exempel på en viktig process är skogsbrand. Skogsbrand var under förindustriell tid en av de viktigaste störningarna i boreala skogar vilket gjort att många arter är anpassade till eller beroende av skogsbrand för sin överlevnad. På grund av effektiv brandbekämpning har skogsbrand nästan helt försvunnit från det brukade skogslandskapet i Skandinavien. Detta har inneburit att många arter missgynnats. Effekten av en restaureringsåtgärd, t ex skogsbrand, kan bero på brukningshistoriken hos det omkringliggande landskapet. Det är därför viktigt att ta med landskapsfaktorer när effekterna ska utvärderas. Projektet kopplar väl till stiftelsens ändamål att stödja forskning inom svensk naturvård eftersom naturvårdsbränning är en viktig naturvårdsåtgärd. Detta projekt erbjuder en unik möjlighet att utvärdera långtidseffekter av storskalig skogsbrand och inkluderar tre replikat av naturliga skogsbränder från 2006. Bränderna representerar landskap med varierande grad av brukningsintensitet i boreal skog i Norrbotten. Ansökan passar in i årets utlysning eftersom den behandlar restaurering av biologisk mångfald genom naturvårdsbränning i en landskapskontext. Vi kommer att utvärdera 1) långtidseffekterna av skogsbrand på de lokala skalbaggs- och vedsvampsamhällena inklusive pyrofila och rödlistade arter och 2) effekten av storskalig skogsbrand på brandgynnade och brandberoende arter i det omgivande landskapet. Vi kommer att testa följande hypoteser: 1. Naturligt brända områden kommer att ha högre diversitet av arter och habitat än naturvårdsbränningar. 2. Brända områden kommer att vara spridningskällor för brandgynnade arter i mer än ett decennium. 3. Ett decennium efter brand kommer brända områden att vara viktiga habitat för relativt många rödlistade arter men relativt få brandberoende arter. 4. Mångfalden av vedlevande skalbaggar och vedsvampar kommer att vara lägre i brända områden i landskap präglade av intensivt skogsbruk. För att testa hypoteserna kommer vi att fånga skalbaggar i fönsterfällor och inventera fruktkroppar av vedsvamp i transekter på de naturliga brandfälten, på naturvårdsbränningar av samma ålder samt i obrända kontrollbestånd (9 replikat per beståndstyp). För att ta reda på hur bränderna har påverkat mängden pyrofila skalbaggar i det omgivande landskapet kommer vi att anlägga anlockningsbränder på olika avstånd från de stora brandfälten. Vi kommer att mäta landskapsvariabler t ex andelen gammal skog och andelen hyggen runt våra provytor för att undersöka hur detta påverkar artsammansättningen. Resultaten från studien kommer direkt att kunna användas i praktiskt naturvårdsarbete för att planera naturvårdsbränningar till områden där de gör mest nytta för artbevarande.