| Syftet med projektet är att genomföra en uppföljning av långtidseffekterna av kompensatorisk näringstillsats på fisk, plankton, vattenkemi och sedimentkemi i regleringsskadade vattenkraftmagasin. Projektet bidrar med viktig kunskap inom området vattenvård.
Vattenregleringen har inneburit en massiv försämring av den ekologiska statusen i magasinen. Värdefulla fiskpopulationer har skadats, vilket har inneburit stora ekonomiska förluster i form av förlorat fiske och försämrade möjligheter till ekoturism. För att kunna förvalta magasinen på ett hållbart sätt är det viktigt med kunskap om hur regleringen påverkar dem och om hur olika restaureringsmetoder fungerar.
Kompensatorisk näringstillsats är en restaureringsmetod som innebär att man genom försiktig näringstillsats återställer ekosystemens produktivitet och att fiskbestånden därigenom stärks. Restaurerade fiskbestånd skulle utgöra en ekonomiskt viktig naturresurs genom väsentligt förbättrade förutsättningar för fiskenäringen, husbehovsfiske och ekoturism.
De undersökningar som vi nu söker medel för syftar till att ge viktiga svar på frågor som berör metodens långsiktiga effektivitet och därigenom dess ekologiska och ekonomiska förutsättningar. Vi bedömer att näringstillsats är en fungerande metod för att restaurera regleringsskadade fiskbestånd utan att det leder till negativa ekosystemförändringar. En kunskapslucka som återstår är dock vilka de långsiktiga effekterna är efter att näringstillsatsen avslutats.
Projektet är en uppföljning av ett projekt med kompensatorisk näringstillsats under åren 2002-2009. Huvudfrågeställningen är: Hur har ekosystemen i Stora Mjölkvattnet (årlig näringstillsats 2002-2009) och Burvattnet (uppströms liggande referenssystem) förändrats efter att näringstillsats och provtagningar avslutades? Denna möjlighet till uppföljning är unik och chansen att genomföra ett liknande projekt med framgång kommer att minska med tiden.
Vi avser att under sommaren 2016 provta och analysera fisk (huvudsakligen röding), växt- och djurplankton, samt vatten- och sedimentkemi. Metoderna är väl etablerade inom miljöövervakningen och desamma som i det tidigare projektet. En viktig responsparameter är ålderläsning av hörselstenarna hos rödingen. Därigenom kan vi studera i vilken takt den positiva effekten av näringstillsats på fiskens tillväxt avklingar. Övriga parametrar syftar till att fördjupa förståelsen av hur hela ekosystemet fungerar.
Resultaten publiceras i refereegranskade vetenskapliga tidskrifter, samt kommuniceras med relevanta avnämare såsom berörda länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och vattenkraftsnäringen.
|