| För manga fågelpopulationer har vi kunnat observera ibland drastiska populationsförändringar under de senaste decennierna. Medan vissa populationer har ökat i antal har många minskat. Såväl förändringar i habitat men även klimatförändringar är sannolika orsaker för dessa populationstrender, men kunskap om effekter av klimatförändringar är fortfarande mycket begränsat. Klimatförändringar (framförallt ökad medeltemperatur på våren) har påverkat fenologin, dvs. tidpunkten för säsongsmässiga aktiviteter, för många arter. Fenologiska förändringar kan leda till en förvärrad match mellan den säsongsmässiga toppen för mängden av föda och toppen för behovet av födoresurser. En så kallad mismatch kan ha negativa effekter på populationer. Emellertid är det stora variationer i både riktning och omfattning av fenologiska förändringar mellan arter. Huvudmålet av projektet är att identifiera arter som hotas av klimatförändringar, genom att använda ankomsttider på våren från en stor databas skapat genom volontärer (Citizen Science data) och populationstrender baserad på data från Svenska Fågeltaxeringen. Detta kommer göras för ett urval av ca 30 vanliga flyttande sångfåglar häckande i olika regioner i Sverige och för vilka det finns tillräckligt med data. För att identifiera möjliga mismatcher jämförs förändringar i ankomsttider under de senaste 25 åren med förändringar i medeltemperatur på våren. För att uppskatta om och i vilken utsträckning dessa mismatcher orsakar observerade populationstrender länkas mismatcher till taxeringsdata. För att identifiera vilka typer av arter som hotas kommer det testas om effekter av fenologiska mismatcher skiljer sig mellan arter som föredrar olika habitattyper (t.ex. jordbrukshabitat och skog), arter med olika flyttstrategier (kort- och långdistansflyttare), och olik födospecialisering. Möjlig samverkan mellan habitat- och klimatförändringar kommer i ett första steg undersökas för jordbruksfåglar, genom att testa om arter som upplevt större förändringar av häckningshabitatet är känsligare för effekter av varmare vårar än arter som upplevt mindre förändringar. Analyserna är möjliga genom att kombinera styrkor av olika data. Projektet är det första att utnyttja svensk volontärsdata för uppskattning av ankomstfenologin och länka ihop denna med populationstrender från fågeltaxeringen. Resultaten har stor betydelse för framtida svensk naturvård genom att hjälpa vid prioriteringen av skötselmetoder, dvs. för vilka arter och i vilka regioner eller habitattyper det är mest lönsamt att satsa på skötsel av habitat eller om andra åtgärdar är nödvändiga. |