| Jordbrukets intensifiering har medfört att biologisk mångfald utarmats i en takt vi aldrig skådat tidigare. Ekologisk odling har setts som ett sätt att producera jordbruksprodukter utan att biologisk mångfald ska lida. Faktum är att ekologisk odling setts som ett sätt att öka mångfalden och dess kopplade ekosystemtjänster (pollinering, naturliga fienders predation på skadegörare) i ett i övrigt konventionellt brukat landskap. En mängd studier visar också på att ekologiska gårdar ofta har en högre art- och individrikedom av fåglar, fjärilar, humlor och andra insekter, markorganismer och kärlväxter. Vidare visar flera studier från Sverige och Tyskland att omgivande landskapets struktur och komposition tycks påverka mönstret av ökad mångfald på ekologiska gårdar. I homogena landskap är skillnaden stor, men i heterogena landskap är mångfalden i grova drag lika mellan konventionella och ekologiska gårdar.
Ett problem med tidigare studier av effekten av ekologisk odling på mångfald är att:
1. Ekologisk och konventionell odling jämförts utan att intensitet i markanvändning (mätt i avkastning) studerats
2. Observerade landskapseffekter kan ha orsakats av lokala effekter på gårdsnivå pga korrelationer mellan habitatheterogenitet på landskapsnivå och markanvändningens intensitet och habitatheterogenitet på gårdsnivå
3. Antagandet att en hög täthet och artrikedom avspeglar miljöns kvalitet ej testats, trots att det finns skäl till att misstänka att flera av miljöerna på ekologiska gårdar kan fungera som ekologiska fällor (attraktiva miljöer som producerar ett underskott) och trots att ekologiska fällor leder till en deterministisk lokal utdöd om invandringen upphör.
Detta doktorandprojekt ska undersöka dessa centrala brister som potentiellt hindrar ett framtida effektivt miljöstöd i form av ekologisk odling. Förutom ovanstående 3 punkter kommer vi att studera tidsmässig dynamik och effekter av tid från omställning på ekologiska gårdars mångfald. Främst studerar vi fågelfaunan, men vi gör också specifika studier på kärlväxtfloran och marklevande insekter och spindlar för att koppla till bl. a. fågeldata. Vi använder och samlar in data i samarbete med ett unikt storskaligt projekt ” Fågelskådare och lantbrukare i samarbete”; idag med ca 310 gårdar spridda över hela Sverige (drygt 40% är ekologiska gårdar, resten konventionella).
Projektet är det första i sitt slag som täcker in så många landskapstyper och som potentiellt kan kvantifiera de relativa effekterna av landskapets heterogenitet, gårdens heterogenitet, markanvändningens intensitet och effekterna av pesticider och konstgödsel på fågelfaunans mångfald. Vidare är det den första studien som undersöker om specifik markanvändning och ekologisk odling generellt kan orsaka ekologiska fällor genom att jämföra täthet med estimat på reproduktiv framgång.
|