| Syftet med detta examensarbete inom Ecology and the environment på Linköpings universitet, är att försöka att kvantifiera och få en förståelse för vilka parametrar som har en betydande roll för denitrifikationhastigheten i våtmarkssedimentet som influeras av grundvatten. Målet är att sätta upp en generell denitrification beräknings ekvation, som kan beskriva vilken/vilka jordkaraktärer som kan beskriva denitrifikations processen.
Detta är särskilt viktigt då nitrat är en vattenlöslig anjon som lätt transporteras ner till grundvattnet. En tydlig koppling har setts mellan mängden nitrat i grundvatten och bl.a. användning av gödslingsmedel på jordbruksmarker. Detta är bekymmersamt då nitrat har visat sig vara farligt för människans hälsa och för den omkringliggande miljön (Martin et al. 1999). Kväve med fosfor är ofta de näringsämnena som har definieras som begränsande i sjöar, våtmarker och vattendrag (Cornwell et al. 1999).
Våtmarkssediment har länge visat sig vara effektivt på att reducera nitrat och även andra kväveformer (Tiedje et al. 1982). Detta har ökat intresset för att försöka förstå vilka biogeokemiska faktorer som spelar in och hur våtmarker kan fungera som en kvävesänka (Hedin et al. 1998) Denitrifikationssteget är av särskilt intresse då nitratet omvandlas till kvävgas samt lustgas som blir en biprodukt vilket även är en stark växthusgas (Cornwell et al. 1999).
Försöket och experimentet kommer att ske på plats i Danmark, Århus och i samarbete med Aarhus university, department of Freshwater Ecology, National Environmental Research Institute. Tanken är att det skall resultera i en vetenskapligt publicerad artikel.
Nitrogen-15 technique kommer att användas, för mer information om tekniken vidare läsning; Nielsen L. P. 1991. Denitrification in sediment determined from nitrogen isotope pairing. Federation of European microbiological societies microbiology ecology 86:357-362.
Sedimentprover borras upp och kapslas in i 50 cm långa "provrör", detta kommer att tas från fyra olika våtmarker med olika hydrologiska förutsättningar, näringsämnessammansättning och vegetationstyp. Proverna kommer att testas i ett labb under in situ förhållanden. Proverna delas även upp i mindre fragment och kommer att spolas nerifrån upp i provet med grundvatten från den aktuella våtmarksområdet, där jag tillför N-15 isotopen. Isotopen används för att enkelt kunna följa vart i djupet av provet som denitrifikationen sker. Detta sker genom att gasprover tas från jordproverna och körs i en gaskromatograf som är kopplad till en mass spektrofotometer.
Cornwell J. C., Kemp W. M. and Kana T. M., 1999. Denitrification in coastal ecosystems: methods, environmental controls, and ecosystem level controls, a review. Aquatic ecology 33:41-54.
Martin T. L., Kaushik N. K. Trevors J. T. and Whiteley H. R., 1999, Review: Denitrification in temperate climate riparian zones. Water, Air and Soil Pollution 111:171-186.
Tiedje J. M., Sexstone A. J., Myrold D. D. and Robinson J. A., 1982, Denitrification: ecological niches, competition and survival., Antonie van Leeuwenhoek 48:569- 583. |