| Stora summor investeras årligen på naturvårdsrestaureringar i Sverige, men det finns ingen övergripande strategi för hur dessa pengar ska fördelas. Kunskapen om hur effektiva dessa restaureringar är när det gäller att gynna den biologiska mångfalden är begränsad. Ekologisk teori förutsäger att landskapets sammansättning och marks geografiska isolering kommer att ha stor betydelse för chansen att arter kan återkolonisera den efter en restaurering, men det finns hittills få empiriska studier som visa att så är fallet.
Vi vill studera hur arters återkolonisation och biologiska samhällens återuppbyggnad efter restaurering beror på geografisk isolering och på det omgivande landskapets sammansättning. Vi kommer att fokusera på interaktioner mellan växter och pollinerande insekter, och analysera hur nätverk av interagerande växter och pollinerare bryts ner respektive åter byggs upp med habitatförlust respektive restaurering av arters livsmiljöer.
Vi kommer att studera 40 betesmarker, varav 10 vardera inom fyra kategorier:
1) Kontinuerligt betade hagmarker
2) Nyligen (inom 2-4 år) restaurerade hagmarker
3) ”Äldre” restaurerade hagmarker (restaurerade för 10-15 år sedan)
4) Igenväxta hagmarker
Inom varje kategori är hälften av markerna geografiskt isolerade och hälften belägna inom 100 m från en eller frlea andra betesmarker.
I varje hagmark kommer blombesökande insekter att observeras längs transekter under upprepade tillfällen under säsongen. Alla observerade insekter och de blommor de besöker noteras och artbestäms. Blomesöksdata kommer sedan att användas för att konstruera ett växt-pollinerar-nätverk för varje hagmark. Nätverkets egenskaper, såsom växt- och insektssamhällenas storlek, antalet länkar, konnektans, graden av specialisering och nätverkets ”nestedness” kommer att relateras till hagmarkskategori (dvs betad, igenväxt, restaurerad) och till landskapets isoleringsgrad med hjälp av statistiska standarmetoder, t.ex. GLM (generalized linear models). Vi förväntar oss snabbare återhämtning efter restaurering av nätverkets egenskaper (dvs mer lika nätverken i kontinuerligt betade hagmarker) i landskap som karaktäriseras av låg isoleringsgrad.
Projektet kommer att ge både generell kunskap om biologisk samhällsdynamik i människopåverkade landskap och praktiska rekommendationer om hur man skapar effektiva restaureringsstrategier för att återskapa biologisk mångfald och funktionella ekosystem.
Projektets varaktighet: År 2012. |