| Mitt examensarbete om 30 hp, som avslutar min civilingenjörsutbildning på Samhällsbyggnadsprogrammet, KTH, behandlar hur man på ett strukturerat sätt kan hantera inläckande grundvatten i bergtunnlar. Sådant inläckage har nämligen alltid varit ett problem vid tunnelbyggen; ett av de mest kända exemplen är förstås Hallandsåstunneln, där effekterna av de krisartade försöken till tätning som bekant fick stora konsekvenser för miljön. Kanske var detta en rest av ett gammalt förhållningssätt, där grundvattenfrågan mest hanterades utifrån själva tunnelns synvinkel: inläckande grundvatten behövde pumpas bort för att undvika översvämningar och hängande istappar i taket om vintern. På senare år har man dock börjat uppmärksamma den miljöpåverkan på omgivningen som ett tunnelbygge kan medföra. Det inläckande grundvattnet utgör inte bara ett problem inuti tunneln, utan även för byggnader och växtlighet på markytan. En effekt är till exempel avsänkt grundvattennivå, vilket kan ge sinande brunnar, påverkan på vegetation, dränering av intilliggande våtmarker samt sättningar på husgrunder.
I mitt examensarbete planerar jag att undersöka hur man med hjälp av den så kallade observationsmetoden kan ta ett helhetsgrepp på grundvattenfrågan vid tunnelbyggnad i berg. Tidigare har man upplevt att mätning och kontroll av grundvatteninläckaget har bortprioriterats, då detta ansetts kosta för mycket pengar och tagit för mycket tid i anspråk. Även inställningen till grundvattenfrågan har varierat mycket mellan dem som arbetar med tunnelbyggen i och med att problemets betydelse ofta har varit svår att kommunicera från hydrogeologer till byggledare och entreprenörer. Men med en väl fungerande strategi för hanteringen av grundvattenfrågan bör miljöeffekterna på växtlighet och våtmarker kunna minimeras.
För att undersöka hur detta kan ske kommer i mitt examensarbete en fallstudie att genomföras, avseende hur grundvattenfrågan har hanterats under byggandet av bergtunnlarna i Norra länken, som till stor del går under den skyddade nationalstadsparken Djurgården i Stockholm. I detta fall har observationsmetodens struktur i enlighet med dimensioneringsreglerna i Eurokod 7 i princip följts och i examensarbetet kommer de problem som uppstått under byggnationen att diskuteras. Målet är att detta sedan ska utmynna i dels rekommendationer för hur grundvattenfrågan i framtiden kan hanteras effektivare och bättre, för att minska problem och skador både i tunneln och på miljön i det omkringliggande landskapet, dels i en utvärdering av hur väl observationsmetoden fungerar för detta.
Till grund för examensarbetet ligger Trafikverkets dokumentation av Norra länken och kompletterande intervjuer med personer som arbetat med projektet, samt en litteraturstudie av observationsmetoden.
|