| Utdikning av våtmarker är en av de mest omvälvande landskapsförändringar som genomförts i Sverige. Omfattningen av utdikningar kan illustreras med att längden på alla diken i landet överstiger 8 varv runt jorden. I dagens samhälle är dock tongångarna annorlunda där man ser våtmarksrestaurering som naturbaserade lösningar på flera samhälleliga problem. Omfattande arbeten pågår därför för att återväta landskapet, inte minst för att minska läckaget av koldioxid från torvmarker. Restaureringar ligger också högt på EU’s agenda med förslag om återställande av 30% av skadade ekosystem till 2050. Återvätning kommer med stor sannolikhet att gynna hotade arter, genom att våtmarksgynnade arter står för en oproportionerlig andel arter på den svenska rödlistan. Vi behöver dock ytterligare kunskap om hur våtmarksrestaureringar gynnar olika arter för att få ut största möjliga nytta från återvätningarna. I dagsläget vet vi helt enkelt ganska lite om vilka miljöfaktorer som påverkar olika våtmarksarter.
Det här projektet avser att kvantifiera effekten av tidigare återvätningsprojekt i en gradient från Småland till Norrbotten på spindlar och insekter under 2024 och 2025. Studien omfattar 30 lokaler, vardera med restaurerade, dikade och odikade våtmarker av liknande typ. De olika lokalerna skiljer sig åt i våtmarkstyp, och inkluderar både mossar och kärr. Genom att studien genomförs i en latitudinell gradient och i olika våtmarkstyper kommer vi att kunna utvärdera skillnader beroende på våtmarkssamhällets struktur. I varje våtmark kommer vi att kvantifiera flygande insekter med så kallade SLAM traps och med fönsterfällor, samt krypande insekter och spindlar med dammsugning och fallfällor. Fokus kommer att vara på spindlar, skalbaggar och vissa tvåvingefamiljer där vi har egen artkompetens eller där vi har kontakt med experter, men alla fångster kommer att sorteras till åtminstone ordning.
Genom andra studier som genomförs i samma våtmarker, men då på vegetation och på kemiska processer, kommer det att vara möjligt att studera specifika mekanismer. Till exempel, beror förändringar i djursamhället på direkta effekter av en högre grundvattennivå eller av en förändrad markkemi, eller är djursamhällets förändringar indirekt beroende på förändringar i växtsamhället.
Studiet av våtmarksrestaureringars effekter på en landskapsnivå passar väl in i två av stiftelsens ändamål, landskapsvård och markvård. Vår design gör det möjligt att kvantifiera effekter som beror på landskapets struktur men också på biogeografiska skillnader. För ändamålet markvård är en viktig aspekt att forskningen skall studera miljömässiga vinster av restaureringar och denna aspekt stämmer väl med det föreslagna projektets fokus. Projektet inkludera också den nationella skala som skall vara fokus för bevarandeåtgärderna.
|