| Syftet med det här projektet är att undersöka hur olika fiskvägar och vandringshinder påverkar selektion, fenotypisk variation, genetisk struktur, populationsdynamik, evolution och livskraft hos lekvandrande fisk.
Många socio-ekonomiskt och ekologiskt viktiga fiskarter, som lax, öring och gädda, har ett lekvandringsbeteende, de tillbringar merparten av sitt liv i sjöar eller hav men simmar upp i rinnande vattendrag för att fortplanta sig. Under sin väg mot lekområdet kan fisken stöta på hinder i form av dammbyggen vid vattenkraftverk och gamla kvarnar. För att mildra effekterna av sådana vandringshinder har man konstruerat olika typer av fiskvägar.
Både naturliga och exploaterade vattendrag med fiskvägar kan ha en sorterande effekt på fiskbestånden. Faktorer som kan spela in är fiskens storlek och simförmåga i förhållande till vattenhastighet, vattenföring, vattendjup och vattenvägens form. Exempelvis kan en djup, brant, rak vattenväg utgöra ett större hinder för vissa individer än en vattenväg som är grundare, bredare eller slingrigare. Det kan vara svårare för stora romstinna honor än för små eller slanka individer att passera forsnackar och grunda passager. Fiskbestånden kan då bli mindre livskraftiga.
Olika vattendrag har olika egenskaper och fisvägar kan ha olika utformning, såsom laxtrappor, hissar och så kallade omlöp. Innebär det att det naturliga urvalet skiljer sig mellan olika vattendrag och varierar mellan olika delsträckor? Förändras urvalet om vandringshindren och fiskvägar tillkommer, försvinner eller ändrar karaktär? Hur påverkar det i sådana fall evolutionen av morfologiska, fysiologiska eller beteendemässiga egenskaper som är relaterade till spridningsförmåga? Fiskvägar och vandringshinder påverkar vattendragens konnektivitet och möjligheten till genetiskt utbyte mellan populationer. Vilka effekter får det på den biologiska mångfalden i form av genetisk struktur mellan och mängden variation inom olika bestånd?
I det här fyraåriga projektet ska vi kombinera jämförelser mellan och inom populationer, beteendestudier, storskaliga experimentrännor och molekylära markörer för att kartlägga selektion och evolutionära konsekvenser både på fenotypisk och genetisk nivå. Vi ska exempelvis jämföra vattenvägar som mynnar i Vättern, en del har vandringshinder, andra har fria vandringsvägar eller har haft vandringshinder som rivits, och vissa har fiskvägar byggda förbi vandringhinder. Där ska vi studera genetisk struktur, morfologi och fortplantningsframgång hos olika bestånd av öring. Liknande studier ska vi göra i andra vattendrag som mynnar i Östersjön, där målarterna är gädda, lax och öring, men även abborre, mört och ål. Därmed kan vi utvärdera resultatens allmängiltighet och svara på om arter med skilda egenskaper påverkas olika.
Våra målarter har viktiga strukturerande funktioner i de akvatiska ekosystem där de lever och flera av dem är högprioriterade inom naturvården p.g.a. negativ populationsutveckling. Ny kunskap, informerade handlingsplaner, och utveckling av mer ändamålsenliga fiskvägar kan stärka livskraften hos lekvandrande fiskbestånd, bidra till hållbart fiske och ekosystemtjänster, restaurera den biologiska mångfalden och öka den ekologiska statusen i vattendrag, sjöar och Östersjöns kustområden.
|