| Trakthyggesbruk (kalhuggning) är den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige, men också internationellt. Tyvärr har det visat sig att trakthyggesbruk påverkat skogens mångfald negativt, vilket på senare år inneburit ett ökat intresse för alternativa skogsbruksmetoder. Historiskt har vi i Sverige använt oss av olika former av selektiv avverkning av skog, tex dimensionsavverkning när man bara hugger ut de största träden och lämnar resten av träden för vidare tillväxt. Det finns indikationer att selektiv avverkning har en mindre negativ påverkan på skogens mångfald jämfört med trakthyggesbruk. Vilket troligen skulle kunna förklaras av att skogens kontinuitet inte bryts och arter som är anpassade i att leva i gamla skogar kan leva kvar även om vissa av träden avverkas. Vi saknar dock i stor utsträckning grundläggande kunskap om hur många arter påverkas a selektiv avverkning jämfört med trakthyggesbruk. Projektets målsättning är därför att utvärdera om bestånd som är selektivt avverkade (ca 20-30% uttag) har högre biologisk mångfald än bestånd som kalhuggits på kort såväl som lång sikt. Vi kommer också att försöka identifiera de mest troliga förklaringarna till dessa skillnader genom att jämföra bestånden med avseende på skogliga faktorer som vi vet är viktiga för mångfalden, tex skogens ålders- och trädslags-struktur, förekomst av döda träd, fältskikt och markförhållanden. Vi kommer att belysa följande frågor.
1) Är artrikedom av insekter, mossor, vedsvampar och lavar högre i bestånd som avverkats selektivt än i bestånd som kalhuggits på kort och lång sikt?
2) Vilka arter och artgrupper gynnas, respektive missgynnas av selektiv avverkning?
3) Kan de observerade skillnaderna förklaras av skillnader i viktiga strukturer mellan de olika typerna av bestånd?
Vi kommer att adressera dessa frågor genom att genomföra två olika fältstudier. I den första kommer vi att jämföra situationen i bestånd som relativt nyligen (3-5 år sedan) avverkats selektivt eller kalhuggits. I den andra studien kommer vi att göra en likadnande undersökning men i det här fallet jämför vi bestånd som på 50 talet avverkats selektivt eller kalhuggits. På detta sätt kan vi studera både lång och kortsiktiga effekter.
|